Jag & två hundar.

I dag är det jag och två stora hundar helt ensamma. Det är rätt mysigt att ha dem båda här när Henrik jobbar. Dock har jag fått uppleva något av det äckligaste jag vet - fästingar. Usch och fy, för dessa onödiga djur och tack och lov att vi ännu inte har så många häruppe ännu.
Jag skulle klappa Kenzo på huvudet och kände en liten knöl. Jag visste på en gång. Jag rös i hela kroppen. Blev illamående och det började klia över hela kroppen. Jag vet, jag är så löjlig, men jag tycker att det är så äckligt.
Jag gick på brandstationen, så Henrik fick hjälpa mig ta bort den. Tack. Du är min hjälte. När vi sedan kom hem igen. Vad upptäcker jag?! Jo, två fästingar till! Så nu har jag gått bärsärkagång på mig och hundarna. Jag kommer själv inte att plocka bort dem.
Om ni här i Östersund sitter och blir förvånade över att det finns så många här, så är jag rätt säker på att de här kommer från Örebro. Kenzo kom hem därifrån sent i onsdagsnatt.
Så min plan att gå och leta efter Älgört i dag, har försvunnit lite. Allt för att gömma mig från fästingar. Det får bli morgondagens projekt när jag har kommit över min fästingrädsla.

Har Du fått någon fästing?
Plockar du bort dem själva?

1,5 timme @ Lundhags.

I dag gjorde vi ett stopp vid Lundhags i Järpen (vi var inte ensamma kan jag lova). Var tvungen att visa er vilken underbar man jag har som vill ha rosa OCH blommor på sin mössa. Kickis mössor eller pannband är ett måste att ha med sig hem om man passerar Åre/Järpen. De är riktigt snygga. Jag är på väg hem med lite av varje (dock inte det jag skulle ha)...
Tänk att tiden kan gå så fort ibland.

Jag har besök.

Av en rätt stor kille som flyttade ifrån mig för över ett halvår sedan.

Jag var så spänd innan han anlände i dag. Prins Kenzo.

Vi började med att promenera.

Sedan avnjöt jag en lunch ute på mysiga Björkbacka Café.

Cous cous-sallad. Varma mackor. Gammeldags äppelkaka med vaniljsås. En rykande god kopp kaffe. Söta kaffekoppar. Vacker inredning. Trivsam miljö.

Musik vid en ruin, det måste väl vara romantik.

Först.
Sätt på den här otroligt vackra låten.

Lunch på stråket med min kärlek. Mys i solen på torget.

Kvällsutflykt till Sunne kyrkoruin.

Kvällssolen speglade sig i vattnet. Sommarvärme. Ljudet och rörelse av glada människor. En filt. Sallad. Glädje. Värme i hjärtat.

Att få vila huvudet mot min kärlek, se en vacker blå himmel och höra den här härliga musiken.

Det var njutning. Kärlek. Avslappning.

En önskan om att alltid kunna leva här och nu.

Njuta av varje sekund som livet ger oss.

Livet är vackert.

Cykeltur hem med kvällssol och en vacker väg.

Man kan inte begära så mycket mer av en onsdag.

Moto Boy i Sunne kyrkoruin.

I kväll kan man lyssna på underbara Moto Boy i Sunne kyrkoruin, tanken är att det ska vara miljövänligt, så att alla ska cykla dit ut. Mysigt. Läs mer här.

Surströmmingspremiär med många härliga skratt.

I går kväll hade vi en mycket trevlig surströmmingskväll på Oden, tillsammans med Henriks föräldrar, bror, fru och Alice (som valde att sova i stället). Surströmming var kanske inte populärt hos alla, men tror att alla vara väldigt nyfiken på att smaka... ...jag tror att den här blicken säger:

"Det är ditt fel att jag måste äta den här sura fisken".

Men i stället för att peta i maten, så blev "äta surströmming" en ny utmaning för bröderna och de skrattade så att de kiknade. Jag blir glad i hela hjärtat när jag ser de här bilderna, det var skratt från långt ner i hjärtat.
"Titta jag kan..."

Mums. Inga konstiga miner här inte...

Syskonkärlek.

Tack alla ni för en trevlig kväll, för alla trevliga stunder sista veckan.

Vi längtar redan till att vi ses nästa gång.

Nike LunarElite.

I går flyttade de här löparskorna in hos mig, Nike LunarElite. Lycka.

På jakt.

I dag ska jag försöka hitta mig ett par löparskor som passar för terräng- och fjällöpning. Kan tänka mig att det blir svårare än vad jag trott. Jag uppdaterar er under kvällen.
Har Du speciella terrängskor? Några att rekommendera?

Uppdatering: Det blev inga terrängskor, kommer inte heller att bli det här året. Alla terrängskor som jag testade kändes som klossar på fötterna. Nej tack.

Tårar och sömn.

Tipsar om att lyssna på dagens sommarpratare, Karin Johannisson, som i dag pratade om tårar och sömn. Det var riktigt bra. Så ta en liten stund och lyssna på det. Är du känslomänniska och tänkare som mig, så kommer du att tycka om det.

Surströmming.

Tror minsann att det blir en tidig surströmmingspremiär i kväll.

Det är något speciellt med trevligt sällskap och surströmming.

Äter Du surströmming?

Bilden kommer härifrån.

En perfekt genomkörare.

I lördags genomförde jag mitt andra halvmaraton. Jag var väldigt lugn hela dagen timmarna innan loppet och kände mig nästan lite för lugn och avslappnad. Kroppen kändes bra och jag hade som ingen tvekan på mig själv att det skulle kännas bra. Vilket också gjorde mig nervös vid start, tänk om det inte känns bra?!

En timme innan start satt jag och finaste på Törners och drack en kaffe i solen.

Henrik skjutsade ut mig och hans bror till start, det var extra roligt att Rikard också sprang. Så att det blev en liten "familjesysselsättning" för dagen.

Jag kände mig väldigt stark från start och gjorde min bästa tid på 10 km (som jag har tagit tid på), 43.30 visade klockan vid den kilometerpasseringen. Kände mig fortfarande pigg, efter 13 km började ben och höfter kännas stela och vid 15 km fick jag börja kämpa för att hålla i hela vägen in i mål.

Jag gick i mål på tiden 1.35.35. Vilket är en km-tid på 4.32.

Jag är väldigt nöjd över min prestation och det var otroligt trevligt efter vägen, det kommer jag att ta med mig länge. Även om jag tycker att det kunde fungera lite bättre från arrangörernas sida. Det har även tagits upp efter i går, så jag hoppas att de tar till sig och ordnar till detta till nästa år. Då jag hoppas att det ska finnas ett årligt maraton här i Östersund.

I dag har jag fruktansvärt ont från naveln till fötter, men jag är redo för fjällmaraton.

Undrar hur jag kommer att må söndag om två veckor?!
På eftermiddagen åt vi middag på Krogstråket som öppnade i fredags, sedan gick vi hem och vilade en stund i soffan, innan vi mötte upp Rikard, Veronica och Anders. Det var trevligt. Ibland undrar man vart alla människor kommer ifrån den här veckan.

Säger hej.

Det händer lite mycket just nu och hinner inte med att uppdatera här. Men det kommer. Ville titta in och säga hej och hoppas att ni alla fina läsare mår bra.

Höstkänslor på en liten stund.

I dag vände vädret snabbt. Från sommarkänslor till riktiga höstkänslor, där jag saknade vantar på kvällspromenaden. Dock en mycket härlig promenad med frisk luft. Men ännu vill jag gärna inte ha höst.

Mysig lunch i Oden.

I natt kom Henriks bror, fru och lilla söta Alice till Östersund. Så i dag tog jag en lång lunch och vi alla fick lunch nere i Oden. Det var så mycket gott; paj, omelett, bröd, kyckling, ägg, lasagne m.m. Tror att alla blev mer än mätta. Det var trevligt att träffa alla tillsammans igen och lilla Alice växer så att det knakar. Ett riktigt charmtroll. Vi var en kort sväng vid vägen och när jag då sa till henne att vi måste hålla oss till kanten för att det kommer en bil, så ställde hon sig fint vid kanten och vinkade. Människorna i bilarna blev verkligen överförtjusta och vinkade med glädje till charmtrollet på sidan av vägen med rosa dockvagn. Tack för en trevlig lunch.
Om jag har tur, så kommer Alice och leker med mig och Henrik på söndag - måndag. Jag har massor av roliga saker vi kan göra. Så det vore så roligt (extra spännande att se hur länge Henrik orkar hålla i mitt och Alice tempo). Vad tror du själv hjärtat?

Nu ska jag försöka vila en stund innan det är dags för lite träning och arbete.

En liten överraskning.

Har haft funderingar på att springa Ecco Östersund halvmaraton på lördag. Har dock varit lite tveksam eftersom fjällmaran är om bara ett par veckor. Satt precis och kollade startlistan inför lördagen och jo, vad hittar jag? Mitt namn, ett startnummer och ett lag. Det gjorde mig faktiskt väldigt glad, så tack för det Hasse på Axa Sportclub.

Ensamt.

I dag är jag helt själv på kontoret och det är verkligen så ensamt. Så jag blir överlycklig så fort telefonen ringer eller när det kommer någon till de andra företagen bredvid. Lyssnar på lite högre musik än vanligt och just nu spelas den här vackra låten. Då känns det lite mindre ensamt.

Min favoritdoft.

I natt fick jag äntligen ha finaste hemma i sin säng igen. Så jag kunde borra in näsan och känna min favoritdoft. Hade tänkt arbeta efter träningen i går, men blev helt fast i att städa överallt samt lagade mat och bakade muffins. Bara allt det blev ett helt träningspass. Hittade två krukväxter i en plastkorg, som jag tyckte var väldigt fina. Så jag passade på när H inte var hemma och letade fram ytterkrukor och placerade ut dem.
När han kom hem sa jag: "Jag har satt fram dina gömda blommor".
"De där som är så fula, de är helt omöjliga att ha ihjäl", fick jag som svar. "Och jag som tyckte att de var alldeles för fina för att stå i en blå balja", svarade jag. Tänk vad man tycker att saker är olika fina osv. Nu är det dags för dagens styrkepass. Hoppas att Ni har en bra onsdag.

Bra för själen.

Body Balance med Heidi. Ett mycket bra pass. Andas. Blunda. Mjuka rörelser. Kontroll. Både kroppsligt och mentalt blev jag fullständigt avslappnad. Och kunde fokusera på nuet.
Nu när jag har hämtat lite nya krafter blir det en dusch, matlagning och lite arbete.

Det var en brandman vid min sängkant i natt.

Ja. En brandsoldat. En hjältehistoria, han kom för att rädda mig. Nästan som prinsen på den vita hästen. Det kommer nog inte att hända så många gånger i mitt liv att en brandman står i arbetskläder i mörkret och lyser med ficklampan och säger: "Jag ska rädda dig".

Eller. Nu sa han inte direkt så. Men med min fantasi så skulle jag kunna romantisera ihop en riktig saga av det här. Det var inte särskilt romantiskt. Jag fick mest skämmas över min oduglighet att inte byta en säkring i trappuppgången. När jag kom hem från sent arbete i går och skulle koka te, så blev det mörkt i många lampor. Med hjälp kunde jag konstatera att det var i trapphuset det var fel och inte i lägenheten. Dock är jag så feg att jag inte ville byta den när huvudströmmen var på. "Jag klarar mig till i morgon när Du kommer hem", med en underton "snälla, snälla, snälla, låt mig slippa byta den där..."
När jag hade lagt mig, så hörde jag en liten stund senare, en stor lastbil, som väsnades på vägen som passerar utanför. Brandbilen, tänkte jag och log lite skamset, samtidigt som finaste är lite för söt ibland. Tio minuter senare kunde jag ha alla lampor tända (om jag hade velat det).

Så han var min hjälte, även om han inte bar ut mig ur ett brinnande hus med sina starka armar, så fick jag ljus igen och det viktigaste,
en godnattgos.

Nikotinfri.

I dag har jag varit nikotinfri i en vecka. Snusfri alltså. Däremot har de här nikotinfria små påsarna med saltlakrits blivit min bästa vän för stunden.

Längtar efter...

...när jag är klar att gå från jobbet, så att jag får krypa upp i soffan med ett magasin och en kopp te. Var in på gymmet och körde ett styrkepass; balans, core och axlar. Härligt. Svetten rann. Avslutade med ett pass löpning i terräng, tempo. Underbart. Sitter för övrigt och längtar efter att H:s onormala arbetstider ska ta slut. Nu möts vi i princip i dörren och det känns inte så händelserikt och spännande. Dock känns det som evigheter till dess.

Det är lite synd om mig.

Eller så är det inte mer synd om mig än någon annan som också sitter inne och jobbar i det här härliga vädret. Sitter och intar dagens lunch; Kycklingpaj med chili, ekologiska halvor med ost, tomater och självklart jordgubbar till efterrätt.
Jordgubbar är en obligatorisk efterrätt varje dag hela sommaren. Nu är det inte många minuter kvar till Sommar i P1, i dag är det Christine Meltzer, och jag tror att hon kommer att vara riktigt bra. Hoppas att ni alla har fått en bra start på veckan.

En fin sommarkväll.

Vacker sommarkväll. Cykeltur till Oden. Med pauspromenad längs vattnet. Sagolikt vackert på sjön. Fick jordgubbar från landet med glass i Oden, sommar.

Var in en sväng till finaste, både jag och Teja kan sova gott nu när vi har fått kvällsgosen.

Har precis druckit en kopp te på färsk ingefära och en skiva citron, en ny sak som jag har fastnat i. Mycket gott, läkande och nyttigt.

Sov så gott.

Jag & prinsessan på en löptur.

Östersund erbjuder oändligt många fina stigar och vägar för härliga löpturer. I dag tog jag med mig Teja ut för en långtur runt Spikbodarna. Först var jag lite tveksam om det var för varmt för henne att springa i dag, men hon verkade inte alls lida utav värmen. Tog med mig vatten till henne i ryggsäcken och var beredd på att vända tidigare om hon skulle kännas slö av värmen.
Till stor del är det väldigt fina stigar och det är så att man tar ett extra djupt andetag ibland och bara andas in den härliga luften.
Som alltid i delar av Spikbodarna, så var det även i dag väldigt blött, ena 5 km slingan var det till att vada nästan hela vägen. Bra träning för både mig och Teja. (Jag försöker komma på alla bra sätt jag kan att träna Teja fysiskt till jakten och jag tror att den här typen av mark är perfekt träning för fågelhundar). Så kanske ger det mig ännu en större anledning till att springa det här området oftare...

Ser ni min fot?...

Jag tycker att det är roligt att springa den här typen av terräng, det blir mer som en lek och man hinner aldrig känna efter att hjärtat och musklerna behöver arbeta.

Lite smuts på benen har man aldrig mått dåligt av.

Det var skönt att på vägen hem åter få en perfekt miljö att springa i.

...och svettas fick jag göra...

När vi kom tillbaka, så var det knappt så att jag vågade ta in mig eller Teja. Stängde för till den vita matten, som jag misstänkte att hon hade tyckt varit perfekt som handduk. Sedan fick vi båda oss en dusch.

Säg, är hon inte världens finaste prinsessa?

1.50 blev dagens löppass och det kändes bra i kroppen. Nu tror jag inte att det blir mer än max tre långpass innan fjällmarathon, och då skulle jag behöva få in ett på närmare tre timmar.

Det närmar sig. Spännande. Härligt. Nervöst.

Regn och filmkväll.

I går vaknade jag tidigt och gav mig ut på en 40 minuters löptur innan H kom hem från jobbet. Det var inte planerat så mycket för i går och det är rätt skönt att bara kunna vara ibland också. Vi tog en kaffe (och vatten) på stan i den härliga solen. Sedan åkte vi ut till härliga Oden för att göra lunch och lyssna på Sommar i P1 på filten. Gårdagens sommarpratare var Christer Sjögren, han föll inte riktigt mig i smaken. Det blommar så otroligt fint nere på Oden nu. Var även tvungen att fånga denna lilla larv på bild. Och inte för att jag tycker att den är vacker.
På eftermiddagen kom det in ett riktigt regnväder. Ett härligt sådant, där det fortfarande var väldigt varmt i luften och lätta regndroppar. Vi bestämde oss för att ha filmkväll och så härligt det var. Såg en film som heter Dear John. En helt underbar film, med många olika känslor, och så mycket kärlek. Sedan började vi se Up In The Air med George Clooney, men jag blev så trött och fastnade inte riktigt för filmen i början, så jag sa god natt.

Jag och prinsessan längtar efter H när han är borta och när vi inte tog oss till Åre (de tycker tydligen inte att det ska gå morgontåg dit på söndagar), så får vi hitta på något annat.
Solen skiner, det blåser lite lätt, en mycket härlig dag och vi ska bege oss ut i skogen på ett träningspass.

Herr Ormvråk.

I eftermiddag har jag och prinsessan njutit av solen in i det sista. Först hämtade jag henne och tog med henne en liten stund på kontoret. Hon fick gå lite som hon ville för att hitta någon plats som hon helst ville ligga på. Jag anade att det skulle bli i närheten av mitt skrivbord, men hon intog rummet bredvid, den röda mjuka härliga mattan. Där hade hon alldeles lagom kontroll över vart jag var.

Sedan gick vi och satte oss på balkongen och läste, så härligt. Gick med ett par skor till vår finaste (som jobbar dygn i dag). Läste lite till på balkongen... ...sedan tyckte jag att temperaturen var alldeles lagom för en löptur, så att hunden också kunde följa med. Packade en liten ryggsäck med vatten, kamera, liten handduk, extra sportbh. Jag tänkte faktiskt ta ett dopp med T efteråt i Storsjön (en fågel viskade i mitt öra att det faktiskt går att bada nu...) Men solen började försvinna när vi närmade oss stan igen, så då blev det inget dopp.
Det var en otroligt härlig löptur. 75 minuter blev det totalt.
Ett Jag-Älskar-Löpning-pass. En vacker prinsessa som precis har haft vätskepaus.


För några veckor sedan såg jag en rovfågel som jag ville veta vad det var för någon. Ormvråk (Buteo buteo), var svaret jag fick och jag kollade läten på YouTube och tänkte att det måste vara den.I dag mötte jag den igen, på exakt samma ställe. I dag var den faktiskt lite läskig. Cirkulerade runt oss i luften och skrek. Den tyckte att vi var på lite fel område. Och vem vet, han kanske tar fel på mig och en daggmask.

Bilden ovan på Ormvråken har jag lånat här.


Här följer små videoklipp som jag hann få på mitt och Herr Ormvråks möte. Synd att jag inte vågade eller hann ta fram kameran när han vände och seglade lågt mot oss när vi började springa igen, det hade kunnat bli en fin bild på honom. Han var mycket ljusbeige under vingarna och mörk brun på ovansidan, en riktigt snygging den där Herr Ormvråk.

Längtar. Väntar.

Det här sitter jag och längtar efter... ...inte så många veckor kvar nu och sedan ska jag bara njuta...

Bilden har jag lånat här.

"Bomben"

Blev så avundsjuk i morse när jag pratade med en vän och hon skulle åka i väg med barnen och bada hela dagen. Jag vill också ligga där efter strandkanten i bikini med ett par läckra solglasögon, en skön filt och en bra bok. Eller, helst av allt vill jag åka rutchkanan med barnen, kasta boll i vattnet, köra "bomben" från kanten. Så att alla andra "perfekta" mammor tycker att man är konstig. Livet är inte så allvarligt och alldeles för kort för att inte kunna bjuda på små korta stunder av humor och alldeles för kort för att rama in människor, i vad som är rätt eller fel.

Nu sitter jag och njuter av dagens sommarpratare, Micael Dahlén, helt underbar! Jag fnissar, så att ögonen tåras och magen värker. Du måste bara lyssna på honom. Han gör så att jag sitter här och småler hela tiden.

Det bästa med Sommarpratarna, är att man vet att när det är slut för dagen och solen skiner ute, då behöver man inte jobba så mycket längre...

Sovit som en prinsessa.

Vilken natt. Har verkligen sovit som en prinsessa.

Liten senare...

Så efter att ha varit frånvarande både fysiskt och psykiskt, så är jag mitt vanliga jag igen. Pigg och glad. Ser kanske med lite andra ögon på världen och min omgivning.

Och så sitter jag och längtar efter de små bitarna Riesen som jag lämnade på bänken i morse...

...men ska ägna mig åt min lunchlåda i stället, kycklingwok.

Ibland.

Behöver man bara rensa allt och börja lägga ihop saker och ting.
Hör hit, hör dit. Ska bort. Nu vet jag. Nu har jag bestämt mig. Här ska skrivas listor. Jag vet att det finns fler än jag som använder den här metoden för att sortera saker och ting. Det känns bra. Undrar om finaste har något emot att jag lånar hans träskiva och täcker den med lappar?

Hur gör Du när du sorterar alla tankar i hjärnan?

Om...

...jag berättar en hemlighet, kan ni då hålla den för er själv?
Har Ni någonsin funderat över något så mycket att allt annat tappar betydelse?
Det är en skrämmande känsla och jag önskar att någon kan ta bort den.

Mys med Lotta.

Har virat in mig i filten i soffan och myser framför Lotta på
Liseberg. Efter jobbet i dag körde vi ett träningspass på bana.
Intervaller. Jag joggade ner och körde sedan 3*1000 meter på runt
4.30 m/km med lätt jogg 200 meter för återhämtning. Sedan körde
jag 2*400 meter, med ett varv lugn jogg mellan dem. Sedan joggade jag
hem. Jag vill tro att träning på bana kan hjälpa mig att kunna
hålla ett jämnare tempo på olika lopp. Kunna känna i kroppen rätt
fort vilket tempo jag håller. Däremot uppfattade jag det tyngre att
springa på bana, men troligtvis blir det även bra träning för mitt
psyke.
Lite stel av gårdagens långpass är jag, känner nog mest av ryggen
och det beror till stor del på fuskande med styrketräning.

Kärlek.

Klockan 06.02 i morse började min väckarklocka ringa. En stund senare klev jag upp för att äta havregrynsgröt med russin, kardemumma och mjölk. Samt ägg, kaviar och ett glas apelsinjuice. Plus de kosttillskott som har kommit in i mitt liv senaste veckan. Gick sedan och la mig en liten stund, läste lite och pratade med H, som verkar ha omöjligt att sova när jag är vaken, och alltid är pigg som en lärka på morgon. Och visst är det härligt när man är två som är vaken så tidigt en söndagmorgon.

Strax före kl 08 drack jag en kopp med fullkornsvälling och lite kaffe. Plockade ihop det lilla jag skulle ha med mig i väskan och redo.

Redo för vad, tänker Ni och vad har Kärlek med allt det här att göra?

Det ska jag berätta för er.

Den här veckan, efter långstafetten, har varit riktigt tung för mig mentalt i löpningen och om inte den psykiska delen är med, så fungerar oftast inte den fysiska heller så bra. Under St Olavsloppet var det en tjej i laget, som jag vetat vem hon är, men aldrig pratat med. Mycket trevlig och ambitiös och lever för träningen. Hon har kört flera Iron Man och har nästa om knappt en månad. Och jag fascineras verkligen av människor som henne. En drivkraft som man inte hittar hos så många människor. När hon ringde för en vecka sedan och tyckte att vi skulle träna ihop blev jag otroligt glad. Dels för att jag fick en känsla av att vi är på ganska lika nivå i löpningen och att få sällskap på träningspass av någon som jag tycker verkar vara trevlig att umgås med. Jag hör väl till den typen av människa som tycker att en löptur tillsammans är trevligare än en kaffe på stan. (Även om en kaffe på stan också kan vara väldigt trevlig). Vi bestämde i alla fall att vi skulle köra ett långpass tillsammans den här helgen.

Så efter att ha varit mentalt nere i löpningen den här veckan, så var jag lite rädd för det här passet.

Vad kommer kroppen att säga? Psyket?

Såhär i efterhand kan jag inte förstå hur jag kunde känna sådan ångest över att det inte skulle fungera.

För långpasset var ren kärlek för mig. Allt kändes helt perfekt.

Det är sådana här pass som gör oss löparfrälsta.

2.45 minuter i ett riktigt bra tempo.

Grusvägar, asfalt, skogsstigar, ängar, lagom kuperat.

Doften av blommor och sommar, vacker natur, en sol som försökte bryta igenom. Trevligt sällskap. Lätta fötter. Pigga ben. Lagom puls som kändes mot sportbh-kanten.

Inga skavsår efter kanter på kläder eller ryggsäck. Inte ont i fötter eller knän.

När jag visste att jag nästan var klar och skulle ta sista biten i backe från Badhusparken, sa jag tyst till mig själv: "Det här är inga problem, det här fixar du".

Visst kändes benen trötta, det ska de vara efter 2,5 timme, men jag hade inga problem och jag kände mig långt ifrån stum. Det kändes verkligen som att jag kunde syresätta musklerna utan problem.

Känslan när jag var klar, var kärlek.

Fjällmaraton om fyra veckor känns inte längre som mitt livs största utmaning.

Jag vet att jag kan klara den och jag ska klara den.

Med ett leende.

Efter en lång stretch och en dusch, skrek min mage efter mat och även om jag inte är någon fantast av pasta. Så visste jag att min kropp verkligen behövde mycket kolhydrater. Så det blev en laxpasta, som jag gjorde av kallrökt lax, schalottenlök, vitlök, dill, fiskfond, vitpeppar och grädde. Till det pasta och färska tomater och massor av kallt gott vatten.
Otroligt gott och lättlagat.
Samtidigt vill jag passa på att tipsa om en ny pasta jag testade i dag, kräsen som jag är på pasta, så anade jag att den här skulle falla mig i smaken. Och det gjorde den. Några silvermynt dyrare och längre koktid än "vanlig" pasta, men det är det värt.

Förutom ett mycket härligt träningspass i dag, så har jag fått en otrolig nyfikenhet på att testa cykling. Det känns bara som att man inte rusar i väg och köper en cykel och sedan inser att det inte var något för mig.

Nu ska jag njuta av en kopp kaffe och en bok på balkongen.

Hoppas att Ni har en härlig söndag.

Vacker utsikt och sommar.

Packade en liten ryggsäck för att kunna ta en långpromenad och göra en liten utflykt med Teja. Tre timmar blev vi ute med en fikapaus vid Frösö Tornet. Vi var upp i tornet och oavsett om man bor här eller är på besök, så rekommenderar jag ett besök hit lite då och då. Det är otroligt att kunna se allt vackert igenom fönsterrutorna längst upp i tornet.

Vy över Östersund.

Och det finaste vi har, fjällen.

I tornet finns kikare, beskrivningar över vad du ser, kartor och mycket annan information som kan vara intressant.

På väg hem. En mycket vacker promenadväg.

Överallt på Frösöbergets bergsväggar.

Tycker att den är så ful, så att den blir vacker.

Solen var med oss hela tiden och ett svalkande dopp i Storsjön satt bra. Dock var hon inte så intresserad av att vara med på kort och valde att klia örat i stället.

I kväll när H har slutat ska vi gå ett blodspår med prinsessan, som H:s föräldrar har varit snälla och lagt i dag.

Sedan är vi bjudna på Stekt sill nere på vackra Oden.

Den här bilden är tagen där när Äppelträdet blommade, det var så vackert.