Jag skulle klappa Kenzo på huvudet och kände en liten knöl. Jag visste på en gång. Jag rös i hela kroppen. Blev illamående och det började klia över hela kroppen. Jag vet, jag är så löjlig, men jag tycker att det är så äckligt.
Jag gick på brandstationen, så Henrik fick hjälpa mig ta bort den. Tack. Du är min hjälte. När vi sedan kom hem igen. Vad upptäcker jag?! Jo, två fästingar till! Så nu har jag gått bärsärkagång på mig och hundarna. Jag kommer själv inte att plocka bort dem.
Om ni här i Östersund sitter och blir förvånade över att det finns så många här, så är jag rätt säker på att de här kommer från Örebro. Kenzo kom hem därifrån sent i onsdagsnatt.
Så min plan att gå och leta efter Älgört i dag, har försvunnit lite. Allt för att gömma mig från fästingar. Det får bli morgondagens projekt när jag har kommit över min fästingrädsla.
Har Du fått någon fästing?
Plockar du bort dem själva?
Hatar fästingar och dessvärre ÄLSKAR de mig och mina barn. Jag låter gärna min man ta dom, är han inte är där så får jag göra det själv. Burr......
SvaraRaderaFästingar är värre än mygg och knott tillsammans... Har haft en gåendes på mig, men den hann aldrig bita sig fast (i Stockholms skärgård). Jag vill inte att de ska komma till Lappland...
SvaraRadera