Rensar tankarna lite.

Hej vänner. Det här inlägget som jag har påbörjat för några dagar sedan har det inte blivit så mycket av. Det finns så mycket tankar, men känner att jag vill välja mina ord här. Så det har skrivits och raderats flera gånger om. Jag har nämnt för er att min ork är väldigt dålig och jag har senaste dagarna lagt mig för natten vid 19-20-tiden och jag har sovit väldigt många timmar den senaste veckan. Ändå känns det som att jag inte får tillräckligt med sömn, det är helt slut på reserver och lite utöver det har jag även varit och plockat av. Har känt det här under en längre tid, men inte tagit det på allvar. Nu tänker jag inte fokusera på något annat än mig själv, Vilja och Henrik. Det gäller att prioritera och göra sina val här i livet. En del i vår närhet vill nog säga att jag är kall och egoistisk, det får så vara. Att tillfredställa någon utanför oss just nu är inte aktuellt. Nog önskar jag att jag hade sett ett större stöd från nära och vänner, jag tror faktiskt att jag kan räkna på en hand hur många som har frågat, hur jag mår. Det är hur Vilja mår som oftast är den stora frågan och hon är världens finaste, så jag förstår att man vill veta hur hon mår och vad som händer. Har man inte upplevt den här riktiga krisen som en ny familjemedlem kan medföra, så har man inte en aning om vad jag skriver om eller hur jag känner. Det är inte heller något jag kräver. Det är kris på sömn, på mat, på relationen, hela världen vänds upp och ner. Det är så fint att få bli mamma och förälder, jag skulle inte byta det mot något, men det gäller också att hinna med vägen.

Jag/vi har tagit några beslut sista tiden som jag inte har berättat om här. Dels har jag slutat som gruppträningsinstruktör. Det var för mig ett väldigt stort beslut, då jag har varit instruktör sedan jag var 18 år. Det har varit mitt liv. Kan nog inte räkna hur många timmar jag har spenderat där. Det var ett klokt beslut av mig. Min träning ska vara den tiden jag kräver att få vara med mig själv. Laddar med ny energi och ta med mig den glädje jag får av att få träna. Det som jag är väldigt ledsen över är att min träning finns inte i dag. Vi har inte fått in den rutinen på planering här hemma att jag tar mig i väg för egentid.

Den andra saken, som jag önskar att jag kunde känna mer glädje för nu är att vi ska flytta och det väldigt snart. Till ett hus. Till en plats där jag alltid önskat att få bo. Ett gammalt hus med hjärta och charm, ett sådant som jag alltid velat ha. Där jag kan pyssla på och inreda, sådant som jag älskar. Att få ta en promenad en vacker vinterdag då solen speglar sig i snön, på sommaren när vi kan gå till vattnet och bada fötterna. Få pyssla i trädgårdslandet. Att få vakna tidigt och tända upp i vedspisen i köket. Att få mysa med mina nära medan vi känner värmen från kakelugnen. Det är nästan perfekt och jag tror att vi kommer att älska att bo där. Om några veckor är vi där. Följer ni med? När vi ändå är inne på det här med livet på landet, så vill jag tipsa om min absoluta favorittidning bland alla jultidningar, Lantliv Jul & Pyssel.

Nu är det dags för att mig att krypa ner i sängen. Sov så gott fina ni.