söndag 9 december 2012

dockan och stjärnorna.

En del av er funderar säkert på hur älskade lilla fröken har reagerat på allt som har hänt och det är faktiskt otroligt att se saker från hennes sida och valet att ta med henne på det mesta efter att ha pratat med prästen (för övrigt en helt fantastiskt präst), tycker jag känns som rätt val. Det jag märkte var att hon reagerade när hon inte fick vara med och det resulterade i dålig sömn och oro. Hur hon har påverkats har varit att hon vill kramas, hela tiden och första dagarna fick hon låna med den här dockan hem från farmor och farfar, som hon gick och kramade mycket på. En del anser nog att hon är för liten för att förstå och det är hon, men hon är inte för liten för att förstå att människor är ledsen eller att människor kramas och de hävdar även att det i framtiden är viktigt att hon får veta att hon var delaktig i det här och var med. Dessutom var det någon som min bror brydde sig väldigt mycket om och när jag i framtiden berättar för henne om honom vill jag kunna säga till henne att hon var med hela vägen för att säga farväl.

Vi brukar titta på stjärnorna och säga att det är morbror och det gör mig så ont att hon aldrig får växa upp med honom. Nu är det upp till mig att låta det fina minnet av honom leva vidare.

7 kommentarer:

  1. Jag tycker att det är bra att ni haft Vilja med på nästan allt, så länge hon känner tryggheten i er så är det ingen fara att ni är ledsen. Att vara ledsen är en del av livet och det är viktigt att barnen får se att vuxna både kan vara ledsen, arg och glad. Kramas och prata mycket om det som hänt, för även om hon är liten så förstår hon vissa saker.
    Ni är så starka Sandra! Kämpa på!
    Kram Annica

    SvaraRadera
  2. Tycker det är bra att hon får vara med och delta, för att hon kan ju då se då ni inte mår bra och sådant och det är inte alls fel att se att ni kan både vara ledsna, glada och arga

    Kramar

    SvaraRadera
  3. Jag tror med att det är bra att barnen får vara med och delaktiga i det mesta, ja så länge de inte far illa eller att man ser att det mår dåligt av det såklart. Tror att barnen blir lugnare då de känner sig delaktiga och i detta fall att man "får" vara ledsen och att även vuxna är det ibland men att man finner tröst och ro hos varandra. kramar

    SvaraRadera
  4. Barn förstår mer än vad man tror och även om hon rent konkret kanske inte förstår vad det är som hänt så känner hon absolut av alla känslor som är i omlopp. Tror också att det är viktigt för henne att vara med och delaktig, det kommer hon att ha med sig även då hon blir äldre.
    Stor kram och värme till er alla!

    SvaraRadera
  5. Finns inga rätt eller fel i en sån här situation tror jag. Följ hjärtat och gör det som känns bäst för er och henne. Stora kramar till er!

    SvaraRadera
  6. Tycker ni gör rätt som låter henne vara med. Tror också att det kommer betyda mycket för henne senare i livet att hon fick vara delaktig. Lilla skruttan då.

    Kramar!

    SvaraRadera
  7. Håller med Sara.

    Du skriver så fint hela tiden Sandra. Sätter så fina ord på dina känslor.
    Stor kram faster

    SvaraRadera

Tack för din kommentar och ha en fin dag.