Minns ni det här inlägget?
Det var för bara några veckor sedan.
Nu kan jag meddela att jag är tillbaka.
Kunde inte motstå en lunchklass (cykel) som jag blev tillfrågad om.
Så,
Onsdagar 12.00 då ska jag åter igen få svettas, skratta, njuta, känna hjärtat pulsera i bröstkorgen, musiken flöda rakt in i hjärtat, fylla kroppen med endorfiner, känna sveda i benen,
tillsammans med härliga kunder.
Boka in det i er kalender, så ses vi.
Jag längtar.
Visst kan det kanske kännas konstigt att helt plötsligt ta på sig en fast klass, när magen bara kommer att bli större och större. Men jag ser det inte som ett hinder när de ansvariga inte gör det. Sedan vill jag gärna kunna vara en "förebild" för alla kvinnor som tror att de måste sluta träna när de blir gravida, för att det kan vara skadligt för barnet. Jag tror att båda mår mycket bättre av det. Jag har under tiden som jag har varit gravid tagit flera personliga rekord i löpningen, på 10 km, halvmaraton samt genomfört ett fjällmaraton.
Visst, jag ska erkänna, att jag tidigt ökade fort i puls samt lättare sprang mig stum i benen. Och för varje dag som går känns det som en liten extra ansträngning, som min barnmorska sa:
"Ibland kan det kännas som att man har riktigt dålig kondition, men det går inte att träna upp".
Så det är något man får kämpa på med under de här månaderna.
Jag gör det för mig och barnet.
Men,
jag är ingen barnmorska,
så innan Du väljer att göra en större kraftansträning eller om något känns konstigt när du tränar, så rådgör alltid med din barnmorska.
Jag pratade med vår barnmorska angående fjällmaraton och hon tyckte att det var helt rätt att genomföra om det kändes bra och för en vältränad person. Kroppen kommer att tvärnita innan det ger någon skada på barnet.
Jag längtar till att det lilla i magen växer,
när jag får gå på en riktigt härlig DanceAerobic eller Step,
när energin och glädjen flödar i salen och endorfinerna i kroppen sprutar.
Då tror jag att barnet i magen, för stunden, känner samma känslor som mig.
Det tror jag absolut på, det där med att barnet blir lyckligt av musik och rörelse. Jag dansade mycket med Viggo i magen och han dansade med för fullt därinne. Och sedan han kom ut har det fortsatt. Från att han var någon vecka gammal så dansade han så fort det kom på musik och nu är han riktigt riktigt duktig. Jag vill tro att det är för att det började i magen.
SvaraRaderaOj, vad det har hänt saker sen sist jag var in på din blogg. Så skoj att ni ska bli föräldrar, en gåva som växer :) Grattis!
SvaraRadera