Med smak av kanelbullar.

I går plöjdes landet och senare på kvällen blev det fräst. Vilket gigantiskt trädgårdsland vi helt plötsligt har fått, eller trädgårdsland. Det är ännu bara en yta med massor av jord och ogräs- och gräs rötter som ska rensas bort. Tänk vilken fin hjälp vi har fått för att få till det där, ett stort tack. Önskar att jag kunde säga att jag och Vilja har tillbringat dagen där ute, men det har varit så kallt, så i stället har vi varit nere på Fridhem och fikat med Ingeborg och Hedda. Sedan följde de oss på en promenad hem. Nu är vi väldigt nära att avsluta maj och påbörja juni. En månad som känns som en sommarmånad. Den ska inledas med kyla sägs det, men vi hoppas att värmen snart är här igen.

Man vet att det är bus på gång när det blir alldeles tyst och visst hittade jag i dag lilla fröken sittandes i det nymålade bordet med en liten lökbit i handen. Nu visste jag att färgen hade torkat så pass bra och att stå och tjuvkika lite får mig att le med hela hjärtat. Tänk så mycket nyfikenhet det finns hos den här lilla damen. Älskade lilla fröken Vilja.