Höstmörker.

Så fort det blev mörkt i kväll, tänk nu blir det bara mörkare och mörkare. Snart är det ljust bara några timmar över dagen. Tycker att det är lite mysigt och tänk när man får se de första snöflingorna falla. Eller den första morgonen man vaknar och det är vitt på marken. Det är en alldeles speciell känsla, då känner jag mig som ett barn. I eftermiddag var jag på stan och gick i butiker och sedan fikade jag med fina Susanne. Nu har det varit så mycket några dagar känns det som, så nu ser jag framemot en dag att få pyssla lite hemma. Vilja är så snäll att ha med överallt, ler och "pratar" för fullt. Älskade lilla tjej. Det ställe hon inte trivdes på i dag var i provhytten, det tyckte hon var riktigt uttråkande. Den här bilden är från 110822, en nästan 2 timmar lång promenad i ett härligt väder. Se så duktig hon är att sitta själv i vagnen, det här var en av de första gångerna som hon satt så stadigt. Nu väntar vi bara på att hon ska vara lika stadig på golvet, som i vagnen.