Skrattanfall.

Här är det mulet i dag och vi har ännu inte varit utanför dörren. Lite nattsömn börjar ta ut sin rätt och det där med mera mat verkar inte vara något bra knep eller att lägga henne lite senare än vanligt. Ca halv två, halv fem och halv sju var vi uppe i natt. Vi lyckades sova en stund på förmiddagen, ibland är den lilla tuppluren skönare än nattsömnen. Men vad gör det att vara trött när Vilja får sitt första skrattanfall? Åh, det var så underbart. Tårar i ögonen och varmt hjärta. Vår lilla gobit.

Vi hade tänkt ta oss i väg och plocka hjortron i dag, men Henrik var trött efter att ha jobbat ett dygn och vi var trötta. Så klockan hann rinna i väg. Morfar kom och överraskade oss en stund på en kopp kaffe. I dag börjar stråket, som inleds helgen innan Storsjö yran. En dryg vecka med tält och fest nere i Badhusparken. Vi får se om vi orkar gå ner en sväng och titta eller om det blir mys inomhus hela kvällen. Jag skrattade så mycket när pappa lekte med mig och nektarinen var så rolig.

Dagens Vilja.