torsdag 24 juni 2010

Min saga.

Jag kände mig rätt frånvarande, som fel människa på fel plats. Hade inte varit i väg på ett år. Trodde jag hade glömt bort hur man dansade. Blivit mättad på nöjet. De lyckades få i väg mig till slut och där var jag. Så framför mig står det en mycket vacker man. En man som kändes bekant, men som jag inte kunde placera vart och när jag hade sett honom. En dans. Två danser. Tre danser. Det är början på sagan och efter den dagen har den mannen haft en stor plats i mitt hjärta. Den platsen blir större och större för varje dag.
I dag är det två år sedan.

All min kärlek till Dig.

5 kommentarer:

  1. Så romantiskt Sandra, vilket lycka att känna så :-)

    Ha en underbar midsommar! Kram!

    SvaraRadera
  2. Härlig är kärleken och så är det bara *ler*!

    SvaraRadera
  3. Härligt med kärlek!!
    kram

    SvaraRadera
  4. Grattis, ibland är resan lång men de längsta resorna blir de där man hinner att reflektera över var man reser och varför. De resorna som tar en hem dit man känner igen sig och blir trygg.
    Ibland är resan så självklar för alla andra men själv vågar man inte starta för att man tror att man inte packat klart.
    Jag är så glad för er dag.

    KRAM

    SvaraRadera
  5. Oh, vilka vackra ord! Som en dikt.
    Mannen blev säkert glad, va?

    SvaraRadera

Tack för din kommentar och ha en fin dag.