...när någon behandlar mig med noll respekt. Någonstans vill jag förlåta eftersom jag vet att det gjordes av ren avundsjuka och jag tycker synd om henne. Hon tror nog att jag har förlåtit och jag vill förlåta, men jag tror att om människor hugger en i ryggen en gång, är de fullt kapabel till att göra det igen, om de får möjlighet. Har funderat på det här hela veckan och i dag känns det som om jag måste ta ställning till om jag har förlåtit eller inte.
Det sägs att det är mänskligt att kunna förlåta, men just i det här fallet - blir jag verkligen en bättre människa av att förlåta henne, mår jag bättre av det?
Svårt det där. Det kan nog vara väldigt bra för sig själv att ta ett förlåt och lägga bakom sig. Även om det innefattar att lägga en hel människa bakom sig.
SvaraRaderaJag instämmer med föregående talare, att förlåta behöver inte betyda att man behöver ha något med människan i fråga att göra sedan. Jag tror dock att det är viktigt att man känner sig redo för att förlåta!
SvaraRaderaKram på dig! önskar dig en fin helg Sandra! :-)
Det kan bara du själv känna.
SvaraRaderaIbland behöver man tid på sig och det finns absolut ingen press. Vad är det för mening med att förlåta någon om man ändå inte menar det?
Kram
Du måste känna hur det känns i hjärtat. Kanske kan man förlåta, men kan man glömma?
SvaraRaderakram
Kan förtå att det är jobbigt. Jag tror dock att förlåta är det som får dig att må bra i längden. Ett steg för fred. Allt har sin tid och det finns alltid något att lära sig på resan...
SvaraRadera