Påsken 2010 - sista delen.

Påskdagen var vår sista dag i Bruksvallarna. Precis som på påskafton, så vaknade vi med strålande sol och härliga minusgrader. Vår tanke kvällen innan var att testa längdspårena som gick alldeles utanför vår stuga. Det sägs att Bruksvallarna har några av landets finaste spår, så man borde ha åkt. Men vi var rätt trötta på morgonen och ingen av oss drog direkt den andra ut i spåret. Så i stället tog vi det lugnt och städade sedan ur stugan, för att bege oss till Ramundberget för lite utförsåkning. Jag kände mig lite väl ivrig att få komma ut och normalt hade varit att man hade fått hårda backar pga av solen dagen innan och kallt på natten. I Ramundberget har de enbart äkta snö, vilket gjorde att det inte var så isigt som jag hade trott.
Det är lite tråkigt att jag inte har några bilder att lägga ut från den här dagen, det finns en film som H filmade. Ni vet, jag har en egen privat skidlärare, den bästa. Han försöker lära mig att inte åka den s k Stockholmsstilen och vicka på rumpan. Jag vrider speciellt ena höften på ett konstigt sätt och hur jag än försöker, vrider jag den, åt fel håll. Jag blir tokig av att inte kunna kontrollera min kropp.
På slutet tyckte H att vi skulle åka carving i stället och som alltid har han många bra tips och jag säger, wow. Det var en helt annan känsla, underbar. Liftarna började närma sig stängningsdags och jag skulle åka lite själv sista 20 minuterna, tror ni att jag blev lite besviken när liftarna stängde en halvtimme tidigare än vad jag hade förväntat mig?!
En rolig sak under dagen var när jag åkte före och vi hade sagt att vi skulle åka en nedfart, jag valde fel väg och vad möts jag av. En vägg rakt ner. Mitt hjärta tog några extra slag och jag tittade på H och tänkte; Du ska inte behöva bära mig ner.
Efter att ha tvekat en stund, så intalade jag mig själv att det finns ingen anledning att tveka. Allt handlar om att våga och lita på sig själv och skidorna. Efter att ha kommit ner, ville jag åka den igen. Jag är lite så som människa, jag gillar utmaningarna och älskar att fylla kroppen med adrenalin. Vi åkte även en skicross-bana som jag tyckte var väldigt rolig.
När vi satte oss i bilen för att åka hem, hade jag en klump i bröstet och hade jag varit själv hade jag nog fällt några tårar. Jag har verkligen fastnat för området runt Bruksvallarna. Det finns flera platser runt omkring som jag skulle vilja besöka; Helags sommartid och Rogens naturreservat. Då lär jag bli ännu mer salig.

Annandag påsk hade vi som vilodag. Tog en sväng ner till Badhusparken, njöt av lite sol på bänkarna vid stenmuren och tog vara på sista timmarna av ledigheten. På eftermiddagen åkte vi hem till min mor och åt middag med min bror, brorson, svägerska, momma och Kenzo.

Får man sitta här och längta efter snön, när den knappt har lämnat oss ännu?

Tur att jag bor i det vackra landskapet Jämtland, som alltid har något trevligt att erbjuda.