Fin luft.

Den här dagen fortsatte jag på allra bästa, med det vackra vädret utanför fönstret så satte vi oss i bilen och åkte till fjälls, Gräftåvallen. Vi fick några mycket härliga timmar på fjället och Teja gjorde höstens premiär i att leta ripa. Vår goa älskade lilla tjej, som är så nöjd och glad när vi är ute. Jag hoppas verkligen att hon kommer tycka om att vara ute när hon blir lite större, vilka underbara dagar vi kommer att få då.

Förra gången jag skulle klättra över den här bäcken lite längre bort, så var det vinter och Vilja låg i magen och jag gick rakt igenom den tunna ishinnan. Klumpig och gravid är tillåtet att vara. I dag höll jag mig på torra land.

Barn lär sig fort hur vi vuxna gör. Här demonstrerar Vilja hur vi dricker kaffe ur termoskoppen. Har glömt att säga att Vilja nästan sitter i bland helt själv, hon visade oss i dag igen att hon var riktigt stadig och tryckte upp sig själv från en lutande mark. Fortsätter hon kämpa som hon gör nu, så sitter hon stadigt själv om en månad.

Vilja har visat förut att hon mer än gärna sover under bar himmel på ett liggunderlag, på en gräsmatta eller så. Men i dag så skulle jag ta av henne vindoverallen när hon hade somnat i bärselen, hon vaknade inte, utan tyckte att det var riktigt härligt i det långa blåbärsriset.

Den här underbara lilla damen får mitt hjärta att slå tusen extra slag varje dag, hon får mig att le hela tiden och min kärlek är oändlig. Tack till min fina familj för en underbar dag.