onsdag 11 maj 2011
Konstigt tyst.
Sitter i soffan med balkongdörren öppen och ett mörkt rum. Mina två hjärtan sover och det är så tyst. Det ända jag hör är några enstaka bilar utanför och grannen som spolar vatten. Har tagit en lång dusch och jag tror att det är första gången på väldigt länge som jag sitter ner, slappnar av och njuter lite av en stund för mig själv. Ska alldeles strax gå och mysa ner mig med de andra. Egentligen vill jag sitta en stund på sängkanten och se hur fina de är. Älskade sambo och dotter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Mysigt =) Ny tävling på min matblogg - perfekt för de som gillar matlagning =)
SvaraRaderasv: jaa verkligen. men är väl mycket hur bebisen ligger.
SvaraRaderaFast ändå konstigt samma med sättet hur man mår, med sonen o denna grav har vart helt annorlunda enda gemensama är att det vart en bebis i magen :P
tack:)
SvaraRaderaVisst kan det bli lite kusligt tyst ibland men skönt! Svar;det gör du rätt i att ta med dig sambon. För min del går det inte så bra för då ska Viggo med och då blir det inte något vila utan mer som hemma. Hoppas du får en fin dag! kram från mig
SvaraRaderaIbland är det skönt med en ensam stund...Men man längtar alltid efter det finaste = ))
SvaraRaderaSå är det bara...
Ha en fin helg.
Kram Helene.
Just det mönstret fanns nog bara i blått, men dom hade maaaaassor med fina i olika mönster, former och färger:)
SvaraRadera