måndag 5 september 2011

Drömhuset.

Man blir som lite gråtfärdig, när man ser sitt drömhus och sambon säger att det är för långt bort. Jag har inte sett det i verkligheten, men jag är ändå så förälskad. Stort, högt i tak, kakelugnar, trägolv, sjöutsikt, nära fjällen och en del renovering. Jag känner ett lugn och en själ i huset. Vill se lilla prinsessan växa upp där.

7 kommentarer:

  1. Är det drömhuset måste ni ju i alla fall ge det en chans och åka dit och titta !! Hoppas mannen ger med sig !!

    SvaraRadera
  2. Nej, vad trist att det ska ligga långt bort!

    Nä, precis, det blir inte alltid som man har tänkt sig! Jag har promenerat vansinnigt mycket istället för att stanna till och fika och så.

    SvaraRadera
  3. Nej rackarns, min sambo är likdan, han vill inte heller riktigt ser möjligheterna ibland =/

    kramar

    SvaraRadera
  4. Men söta du, vilken olycka!!! Du måste ju ta till den kvinnliga listen!!!
    Kram

    SvaraRadera
  5. Ja på förskolor och skolor sprids det verkligen snabbt. Jag är så glad att vi sluppit löss och hoppas speciellt dottern slipper att få dom då hennes hår är så svårt att kamma med en sån liten kam och sen är ju löss så äckligt. Hoppas dom får bukt med problemet snart så man slipper vara rädd för att bli smittad.

    SvaraRadera
  6. Men om du får med honom att i alla fall åka och titta på huset, så kanske han ändrar sig när han väl är där!! Heja dig!!

    SvaraRadera
  7. Åååh det där är så typiskt!! Jag har sett massa fina lägenheter/radhus men de ligger i "fel" område enligt Mathias!

    Din käre karl är kanske lika omöjlig att övertala som min? ;-)

    Vet hur det känns när man ser något på bild och får den rätta känslan... Man kan verkligen se en framtid och drömma sig bort.

    Kram!

    SvaraRadera

Tack för din kommentar och ha en fin dag.