Prästens lilla kråka.

Vilja har skrattat för första gången, sådant där härligt barnskratt. Det var inte länge, men i två omgångar. När jag sjöng Prästens lilla kråka, jag märkte i går att den var populär. Mitt hjärta smälter. Älskade unge. Vi har fått njuta av hennes fina leende länge, men aldrig hört henne skratta.

I dag har jag kört lunchpass, cykel. Det var roligt och härligt att få svettas ur lite. Nästa vecka har jag pass både onsdag och torsdag. Jag tycker därför att jag får äta bullar och kakor till kaffet i dag.

Bloggat från Iphone.