onsdag 3 november 2010
Lite tårar i ögat.
Hela förmiddagen kändes det som att någon hade tagit all energi ur min kropp och den skrek verkligen inte efter träning. Jag var så trött att jag inte visste hur jag skulle orka arbeta hela eftermiddagen. När jag kom ner i cykelsalen och den fylldes på eftersom och lämnade två lediga cyklar. Då blev jag alldeles varm i hjärtat och fick massor av energi. Vilken underbar klass. Att få kämpa i 55 minuter med de här träningssugna människorna är helt fantastisk. Även om min kropp fortfarande är väldigt trött, så blev huvudet lite piggare. Jag kommer verkligen att sakna det här när jag är tvungen att lämna cykelsalen några månader.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för din kommentar och ha en fin dag.