Elixir.

Efter en härlig löptur, där jag kände att jag äntligen kan springa utan att behöva känna känslan av att benen inte blir syresatt riktigt. De ringde i går angående mitt hb-värde och det ligger nu på 119. Vilket känns positivt och det visar att det går åt rätt håll. Så nu är det bara att fortsätta kämpa för att det blir ännu bättre och jag vet att löpningen då kommer att kännas riktigt bra.

Under dagen gick jag och hoppades på att finaste skulle nappa på mitt förslag om att besöka Elixir – filmfestivalen. Vilket han gjorde. Så i jakt på biljetter tog jag en bastu, fick mat och sedan promenerade vi ner till Storsjöteatern. Filmerna de visade i går var olika sommaräventyr, som fridykning, mountainbike, klättring, surfing. I november kommer de i stället att visa olika vinteräventyr.
Sponsorer av det här är bland annat tidningen Outside, rese- och äventyrsarrangören UCPA.

Om du har möjlighet att se detta i din stad, rekommenderar jag dig starkt att gå och se dessa filmer.

Det är extrema filmer, där det pirrar i magen på en själv när de här extrema människorna lägger sitt liv i händerna på att alltid ha full koncentration, och att ett litet misstag kan bli deras död. Man undrar vad som driver dem till det här extrema, samtidigt som jag förstår den frihetskänsla som de måste känna. Att ständigt möta sina rädslor. Även om jag inte skulle utmana mig själv till den här gränsen, så längtar jag efter att få känna adrenalinet i kroppen och en skräckblandad förtjusning i magen och känslan efteråt. Det är något speciellt med det extrema. Börjar man, så är man nog fast i det för alltid.