söndag 17 november 2013

17 november 2012.

Stora snöflingor har täckt marken och lämnat den vit. Vinterkylan har bitit i våra kinder. Våren har tagit med sig snön och vårsolen har silat sig in. Det blev sommar. Med vackra blommor och fräknar. Sakta svalnade sommaren och löven färgades gula och röda. De första snöflingorna har landat hos oss och mörkret har intagit stora delar av dygnet. Vi ser på stjärnorna på den mörka himlen och vet att den vackraste stjärnan är Du. Vinter, vår, sommar och höst. Ett år. Alla dagar påminner något om dig. Jag saknar Dig så lillebror.

5 kommentarer:

  1. Skickar den varmaste av kramar.

    Ellinor

    SvaraRadera
  2. Usch, jag kan inte ens tänka mig hur tufft det måste vara att förlora en lillebror.
    Men som tur är verkar ni ha en nära och varm kontakt inom din släkt, så ni får helt enkelt stötta varandra.
    Tiden läker inte alla sår, men med tiden kommer det åtminstone att blekna lite grann.
    Låt sorgen få ta tid, stäng den inte inom dig för då går man till slut sönder.
    Kämpa på!
    Stora kramar <3

    SvaraRadera
  3. Väldigt vackert skrivet Sandra ♥

    Kram

    SvaraRadera
  4. Varma kram <3 <3 <3 / faster

    SvaraRadera

Tack för din kommentar och ha en fin dag.