111101.

Vi skriver in 111101. November. Redan, tänker jag. En rätt mörk månad, men den går att göra så fin. Vi njuter av solen när den tittar fram och vi njuter av dagen, timmarna som det är ljust. Det känns mysigt att få krypa inunder filten i soffan, tända ljus i hela lägenheten och dricka te. Att få börja längta efter julen. Första advent. Lucia. Juldagarna och nyår. Snart nytt år. Butikerna börjar julpynta och för att inte tala om ljuset från alla fönster. I alla lägenheter. I alla hus. Tänka, vad gör alla en kväll i november? Jag går och väntar på att få vakna och se marken vit. Se snöflingor falla och några som hamnar på min nästipp på promenaden. En löptur en mörk kväll med snö under löparskorna. Friskt. Första stavtagen på skidor. De där som gör att det känns att man har fuskat med överkroppsträningen och får känna varenda muskel dagen efter. Kanske får vi även göra premiär på skidor utför. För ett år sedan hade vi redan gjort det och jag längtar. Välkommen november. Det kommer att bli en fin månad.

Noterar, gräsänka i kväll igen. Vilja sov inget på eftermiddagen och sa god natt 17.40. Grannarna lever om och jag funderar på att gå ut i trappan och säga: Vi har faktiskt småbarn som sover här. Ja, för ett år sedan hade jag inte brytt mig, nu vet jag att Vilja inte vaknar om hon väl sover. Livet förändras. Till det bättre. I kväll tänker jag låta bli att plocka undan. Ska göra en kopp te, tända ett par ljus, titta in hos er och sedan säga god natt jag också. Här är det morgon klockan 04 och uppe mitt i natten brukar vi också vara. Njut av tisdagkvällen och november. 

Vi får varje dag njuta av den här underbara lilla tjejen och jag som jag alltid pratar om, att allt går så fort. I dag får vi skriva in flera saker till minnesboken.

• Jag har skrivit tidigare om att hon nu sätter sig från liggande. Vilket hon gärna gör i sängen, på golvet eller så fort tillfälle erbjuds. Hon blev så stor på en gång och jag får nypa mig i armen för att veta att jag inte drömmer att hon är vår, när hon sitter där i sängen och ler mot en.
• Hon har räknat ut hur man klättrar ur Bumbostolen.
• Hon tog sig fram sittandes på rumpan till tvbänken för att undersöka lådorna och försöker ställa sig upp så att lådorna åker ut. Dags att säkra lite här hemma. Knopparna på tvbänken vill jag inte att hon ska få i huvudet.