Det här med amning.

Vill börja med att berätta att Vilja i kväll följde mitt ansikte med blicken. Jag blev så glad att tårarna nästan kom. Hon var så fokuserad med blicken på mig och jag har läst att man kan kolla om de följer med blicken om man vrider ansiktet, det ska vara enklare än ett föremål.
Älskade lilla hjärta.

I dag var vi på besök på BVC. Vilja har växt någon cm på längden, vikten däremot var inte bra. Jag hade en misstanke innan om att hon inte har gått upp så mycket som de ska, men inte riktigt att det var så lite. Ska väga henne igen på tisdag. BVC-sköterskan såg det inte som ett måste att ge henne modersmjölksersättning ännu, det var upp till mig. Men hon tyckte att jag kunde fundera över om jag kan ändra något vid amningen. Jag ville veta hur mycket jag ska ge henne, om jag skulle bestämma mig för det. När jag gick därifrån kände jag mig tom och förvirrad. Samtidigt som att jag försökte att inte tänka för mycket på det, för då kanske jag inte kan amma alls. Jag har inte för lite mjölk, däremot kanske den inte är så näringsrik som den bör vara. Efter nästan tre veckor med lite sömn och väldigt lite mat, så är det inte så konstigt. Sedan äter hon egentligen bara långa stunder på morgonen och fram till lunch. Efter det småäter hon väldigt ofta, men slumrar ifrån. Det som gör mig mest upprörd i det här är, varför jag ens funderar på tanken att inte ge henne lite ersättning.

Det är denna amningshysteri som vi lever i just nu. Man ska helt enkelt amma. Det finns så många barn som enbart äter ersättning och som mår precis lika bra som barn som äter modersmjölk. Att jag ens funderade på att inte ge henne det, ger mig dåligt samvete gentemot Vilja. Ska hon inte gå upp i vikt för att jag ska vara en av mammorna som ammar? Som gör det för att omgivningen tycker så? Nej.

Vi kommer att komplettera en amningsmåltid med 20-30 ml ersättning. Om Vilja har gått upp till nästa kontroll försöker vi kanske plocka bort ersättningen, om jag har kommit igång med min egen mat. Det är otroligt klumpigt att tycka till om någon annans amning. När jag fick kommentaren: "Nej, ingen ersättning" osv, så blev jag förvånad och besviken hur någon kan uttrycka sig så.
Hade jag varit en dålig mamma om jag inte hade kunnat amma?
Jag tror att modersmjölken är väldigt nyttig för barnet och att det kan ha många fördelar, men jag vill även att Vilja ska växa som hon ska, om det så är utan modersmjölk.

Så till alla mammor och blivande mammor - låt ingen påverka dig i ditt val att amma eller inte amma, hur du ska göra det eller inte göra det. Det är ditt beslut att välja vad du tycker är bäst för erat barn. BVC-sköterskan är nog det bästa stödet i de här frågorna.

Jag har mycket mer jag vill skriva om amningen och om hur andra tycker till om hur man ska vara som mamma och inte vara. Det kommer säkert flera inlägg.

Lämna gärna din åsikt om amning och modersmjölksersättning.