2 1/2 dag kvar.

Vi hade en mycket tung natt till i går. Sista veckorna har sugit all energi av mig och när Vilja inte hade en tanke på att sova i går natt var jag väldigt uppgiven och ledsen. Helt naturligt så blev nog Henrik väldigt orolig när han hörde hur jag mådde. Jag bad honom aldrig komma hem. Det är så otroligt långt att sitta och köra. På BVC ringde jag upp ett missat samtal från honom, två minuter senare klev han innanför dörrarna. Jag kände mig så glad över att han var där. Egentligen borde jag ha lagt mig och sovit, men jag fick massor av energi och ville bara umgås.

Så tacksam som jag är över att han var hemma till i morse går inte att beskriva i ord. Världens finaste sambo och pappa. Nu är det endast 2 1/2 dag kvar av utbildningen, sedan är han hemma. Längtar.

Vi tog en promenad och Henrik tränade Teja på fältet. Efter det var vi och hälsade på Viljas farmor, såhär gott sov Vilja i vagnen när vi kom hem.
I natt har hon sovit från midnatt till 05.20, då åt hon riktigt bra och hon somnade om till strax före 10.00. Så i dag är det en pigg mor och dotter här hemma. Vi njuter av dagen.