Ibland önskar jag att jag kunde sätta mig in helt hur andra tänker. Och dessutom, ha förståelse för det. Då kanske jag inte skulle behöva bli så upprörd. Jag försöker vrida och vända på det här och inser att jag bara blir mer och mer ledsen, arg, irriterad, besviken. Och nej, ingen förståelse. Måste man lära sig att tänka som andra?
(I dag tog jag första bilden på magen, det är en liten, liten mage, men den finns där. Ni ska få se senare).
Åh vad spännande med magen. Väntar otåligt.
SvaraRadera